Back to top

Jag & Mitt hockeyliv – Jonas Almtorp

Han har spelat för inte mindre än sex SHL-klubbar och ytterligare fyra klubbar i HockeyAllsvenskan. Utöver det även hunnit med spel i Nordamerika och Österrike.
– Det är på sitt sätt märkligt att det blivit så många klubbar inte minst eftersom jag alltid har trivts bra där jag varit. Tror kort och gott att det är konstiga omständigheter som gjort att det blivit så här, säger Jonas Almtorp.

Målskytt i Linköpings dress
Målskytt i Linköpings dress

Jonas Almtorp kom fram som en stor forwardstalang i svensk hockey och debuterade tidigt i SHL med MODO Hockey. Det var starten på en lång och händelserik karriär med massor av utmaningar.

– Tittar jag tillbaka på det jag har varit med om så finns det egentligen ingenting jag ångrar på det sättet. Men ett råd jag skulle vilja ge till alla spelare är att inte sätta sig i ett speciellt fack. Med det menar jag att man ska tro på sig själv och jobba hårt på att förädla det man har. Under min period i Brynäs valde jag att förändra mitt spel för att ta en roll i laget som fanns tillgänglig. Med facit i hand skulle jag inte gjort samma sak igen. Mitt val gjorde att jag tappade mina offensiva egenskaper som egentligen var det som tog mig till SHL. Istället blev jag en defensiv forward och det kanske inte var rätt för mig, säger Almtorp.

Vilken egenskap skulle du velat ha?

– Bättre målskytt. Jag hade skottet men kunde inte omsätta det till mål.

 

Almtorp är född och uppvuxen i Knivsta och det är också där som han numera bor. I slutet av januari det här året så opererade han sitt knä några månader därefter är det fortfarande rehab som gäller. Men att han vill tillbaka till isen och matcher råder det inte något tvivel om.

– Det är de tankar som jag har i mitt huvud. Vi får se vad som händer. Mitt knä måste bli bra och nu har jag inte några problem med att hålla mig i form och vara sysselsatt. Det är snickrande på huset som gäller men visst är det otroligt surt att inte ha kunnat vara med och hjälpa AIK på isen det här året.

Hade du något drömyrke när du var liten grabb?

– Jag ville alltid bli pilot. Både min pappa och morfar har haft det yrket och jag har respekt för det som de gjort. Jag pratade alltid om att bli stridspilot.

 

Men pilot blev aldrig Jonas Almtorp utan han blev hockeyspelare och efter att ha varit framgångsrik på pojklagsnivå så valde han en flytt till Örnsköldsvik och MODO Hockey när det var dags för gymnasievalet. Det blev fem säsonger i MODO Hockey och under de åren hann Almtorp även med ett par utlåningar till allsvenska klubbar.

– Sedan det som satte stopp för min tid i MODO Hockey var lockouten i NHL. MODO Hockey hämtade 15 spelare från NHL och då fanns det självklart inte någon plats för mig, säger Almtorp som flyttade till Almtuna.

– När sedan NHL-lockouten var över så blev det Brynäs under ett par säsonger. Jag skrev sedan på för Edmonton Oilers men hamnade i farmarligorna. Då ville jag återvända till Brynäs men de hade fullt i sin trupp och istället blev det Luleå. Där blev det bara en säsong sedan någonting hände mellan min agent och Lars "Osten" Bergström. Jag var inställd på fler säsonger, säger Almtorp och där ser man tydligt att det finns omständigheter som gjort att Almtorp hamnat i många olika klubbar.

 

Åren i Södertälje och Linköping ser Almtorp tillbaka på med fina känslor även om det i Södertälje slutade på ett trist sätt.

– Jag hade bra år i Södertälje och spelade en hel del med Linus Klasen och Linus Videll. Där tycker jag att jag återigen fick möjligheten att visa mitt offensiva kunnande. Tyvärr slutade det med att vi åkte ur SHL och att vara med och spela ned ett lag är nog kanske det värsta man kan göra som hockeyspelare. I Linköping så hade jag tre år där jag trivdes väldigt bra och hade riktigt kul. Besvikelsen där var att vi trots kanonlägen aldrig lyckades gå hela vägen. Vi hade bra lag men tyvärr hade också Skellefteå det och det slutade med att de slog ut oss flera år i rad i semifinalspelet, säger Almtorp som fick lämna Östergötland när Linköping både på grund av ekonomi och struktur valde att förändra truppen. Almtorp drog då till Österrike och Graz innan han hamnade i AIK.

– En sak som varit positivt med att göra alla dessa klubbyten är att man fått se mycket, det gäller inte bara mig utan hela min familj. Tar man exempelvis tiden i Graz så var den häftig på många sätt med ny kultur och även ett helt annat spel än vad man varit van vid tidigare och när man ställs inför nya utmaningar så växer man inte bara som spelare utan kanske ännu mer som person.

 

Förutom spel i en massa olika klubbar så har Almtorp även dragit på sig landslagsdressen vid många tillfällen. Han har representerat juniorlandslagen från U16-U20. Med allt detta i bagaget så har Almtorp självklart mycket att se tillbaka på – massor av händelser som etsat sig fast.

– Hela resan är egentligen helt fantastisk. Jag har fått se och uppleva mycket. Men framför allt så har jag fått göra det jag älskar: att spela hockey. Jag tycker också jag kan se tillbaka på det som varit och kan konstatera att jag alltid har gett järnet för det klubbmärke jag haft på bröstet.

Vilken är den bästa tränaren du haft?

– Jag har haft flera väldigt bra. Leif Boork som jag hade i Almtuna och Brynäs är nog den som kommer först på listan. Med Boork var det ordning och reda, han var rak och tydlig. Men jag kan säga att det fanns tillfällen då jag också hatade honom. Hans rakhet och tydlighet kunde vara tuff när man själv inte hade samma bild av saker och ting. Men Boork var bra och han var bra för mig. Jag vill också nämna Roger Melin. Han är inte som Boork utan Melins ledarskap är lugnare och mer ansvar till spelarna. Det gillade jag också.

 

Vi vänder på det – tränare du kom mindre bra överens med?

– "Pirro" Alexandersson i MODO. Jag fick aldrig känslan att han gillade mig, att han ville satsa på mig. Samtidigt så var jag ung och kanske inte riktigt platsade. Men där och då var han bara sämst. Nu i efterhand förstår jag saker bättre och jag hade dålig självbild. Hade det varit jag som varit tränare för MODO vid den tidpunkten så hade jag säkert tagit samma beslut som "Pirro" gjorde.

Bästa spelare du mött?

– Under åren med juniorlandslagen så ställdes jag alltid mot Ilya Kovalchuk och han var alltid några nummer för stor för oss. Sedan så mötte jag "Foppa" med Brynäs under lockouten och det var tufft. I Edmonton under försäsongen 2007 så spelade jag i en checkingline mot Vancouver och bröderna Sedin. Det var också en upplevelse kan jag säga. Jag har också mött Jarome Iginla när han var bra – och han var bra. Men ska jag välja en så blir det "Foppa" – han är kort och gott bäst.

 

Värsta motståndaren?

– Lance Ward under hans tid i HV71 – han var väldigt tuff. Sedan fanns det några "idioter" i Österrike som bara ville skada folk, kanadensare som inte var tillräckligt bra hockeyspelare och istället sysslade med annat.

Vilka är de bästa du spelat med?

– Det finns tre spelare jag vill plocka fram: Magnus Johansson, Tobias Enström, Nicklas Bäckström. Det som är synonymt med alla är att de hade teknik och spelsinne utöver det vanliga. Enström kom upp i MODOs A-lag samtidigt som mig och han tog en stor plats direkt. Bäckström var ung i Brynäs men fruktansvärt bra. Johansson var i ett annat stadium av sin karriär när jag spelade med honom. Men han var grym och ruggigt bra.

Ditt värsta minne?

– När jag fick ett slagskott på pungen i en match med Linköping i Champions Hockey League. Åkte på en testikelfraktur och det var inte någon höjdare. Sedan som jag var inne på tidigare så var det tufft att åka ur SHL. Vidare så finns det en massa småhändelser där man varit besviken, typ som när Boork sågade en jämns med fotknölarna.

 

Om vi avslutar positivt – dina bästa minnen?

– Ett är att jag fick möjligheten att skriva NHL-kontrakt med Edmonton Oilers. Att jag fick vara där. Men att jag inte tog plats är ett minus. Att spela Junior-VM i Nordamerika är också ett starkt minne. Sedan alla matcher som gällt mycket, slutspelsmatcher. Matchserien mot HV71 i slutspelet var totalt galet, både på och utanför isen. Känslosvallet var högt, stämningen gick att ta på och emellanåt var spelet så fult så att man nästan skämdes.

 

Artikeln publicerades i Tidningen Hockey (Svenska Ishockeyförbundets officiella tidning) 3-2018.

 

FAKTA JONAS ALMTORP

Ålder: 35 år i november 2018.

Position: Center.

Moderklubb: Knivsta IK.

Senaste klubb: AIK.

Klubbar under karriären: MODO 1999-2004 (var under den perioden utlånad till både Örnsköldsviks SK och Sundsvall Hockey), Almtuna 2004-05, Brynäs 2005-07, Springfield Falcons 2007, Stockton Thunder 2008, Luleå 2008-09, Södertälje 2009-11, Djurgården 2011-12, Linköping 2012-15, Graz 2015-16, AIK 2016-.

Meriter: silvermedaljer i TV-pucken, JSM och SHL.

Share this
Mora, HockeyAllsvenskan, Björklöven

Goumas klar för Björklöven

Björklöven har idag kontrakterat den amerikanske centern Kevin Goumas

SHL, Växjö

Mästarna signar finsk forward

Med tre dagar kvar till Växjö Lakers SHL-premiär 2018/2019 står det klart att man spetsar laget ytterligare på forwardssidan genom att plocka in den finske trefaldige SM-liiga vinnaren Julius...

SHL, Mora

Mora värvar poängstark forward

Mora har gjort klart med ytterligare ett nyförvärv. Från schweiziska klubben EHC Kloten ansluter den 30-åriga kanadensiska forwarden Spencer Abbott.

HockeyAllsvenskan, AIK, BIK Karlskoga, MODO

Victor Ekarv klar för BIK Karlskoga

BIK Karlskoga kan idag presentera ”Swish-spelaren”. Det handlar om centern Victor Ekarv som senast kommer från AIK.

Dagens matcher

Games By Date 2018-09-18
Group / Time Game Result Venue

Tidningen HOCKEY.SE är den förlängda armen till Tidningen HOCKEY.

Tidningen HOCKEY.SE produceras precis som Tidningen HOCKEY av Ågrenshuset. Kontakt hockey@agrenshuset.se

Ågrenshuset är ett helserviceföretag inom kommunikation och marknadsföring av alla slag. Vi hjälper våra kunder att synas på ett sätt som göra att de når sina mål. Vi behovsanpassar och levererar just de produkter och tjänster som ger rätt stöd beroende på varje unikt behov.